Stress, prestationsångest, relationsproblem och depression är vanliga psykologiska orsaker till erektil dysfunktion/impotens. Ofta verkar de psykologiska orsakerna i samklang med de kroppsliga – och den stress eller prestationsångest som byggs upp blir till slut för mycket.

Hos yngre är psykologiska orsaker, framför allt prestationsångest, ofta den enda orsaken bakom en erektil dysfunktion/impotens. Den erektila dysfunktionen/impotensen ger en ännu större prestationsångest och man fastnar i en negativ loop. Ytterligare en grupp där prestationsångest och stress kan spela stor roll är de som kommer från långvariga monogama förhållanden och träffar en ny partner.

När det talas om erektionssvårigheter förutsägs det nästan alltid att man vill men inte kan. Att inte vilja kan vara ett minst lika stort problem. Minskad lust kan förekomma som biverkan till ett flertal läkemedelsbehandlingar, kan vara kopplat till degenerativa (nedbrytande) sjukdomar som till exempel Parkinsons sjukdom, som en del i förloppet vid exempelvis depressioner. Minskad lust kan även förekomma i samband med relationsproblem.

Vissa uppfattar inte den minskade lusten som ett problem, utan ser det som något naturligt, medan andra ser det som ett mycket stort problem. Att behandla utebliven erektion till följd av minskad lust kan verka onödigt men förmågan till erektion och att kunna genomföra ett samlag kan vara viktigt i relationen till partnern och för den egna självkänslan.

Läs mer om behandling